Av: Anders Bolling

Det var ju finurligt att ironisera en smula. Fast nu var det förstås inte den typen av säkerhetstänkande jag tyckte var bekymmersam utan den misantropiska pessimism som förnekar framsteg. Som du läste skrev jag exempelvis: ”En genomtänkt optimist står inte handfallen inför ett bakslag utan blir lika upprörd som alla andra men tänker: ‘Hur kommer vi fortast och bäst ur den här knipan?’” Hans Rosling vill inte kalla sig optimist utan ”possibilist” – han tror att framsteg är möjliga, alltså. Det kanske är för att han vill värja sig mot att få just den här naivitetsstämpeln som annars lurar, men egentligen är det samma sak som i den beskrivning jag just citerade.